Nu sitter jag här igen. Ännu en sömnlös natt.
Jag vill inte. Jag är så trött, så sjukt trött.
Jag behöver sova. Behöver sova ut. Men det går inte.
Hur länge ska det vara såhär?
Och alla tårar.. När tar dom slut?
Deppigt, jag vet! Men det kan inte hjälpas..
Hoppas att ni mår bättre!
Stooor kram!
22.12.08
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Vännen, om du inte vill prata om det ska du inte behöva det..
SvaraRaderaJao, starkt och starkt.. Jag annvänder bloggen som en slags "psykolog" MIna behandlare har jag inte så stort förtroende för, därför är det bra att skriva av sig på bloggen. Mamma kan jag ju prata med allt om, men jag vill inte belasta henne för mycket.
Det där med att jag inte förnekar det.. Nja, jag har inte riktigt ett val. Jag har blivit akutinlagd ett par gånger, tillbringat ett halvår inom slutenvården så..
Kämpa på!
Kramar
Hej fina du,
SvaraRaderatack.. Jag hoppas att det stämmer, att jag verkligen är snäll. Jag har svårt att bedömma det.
Men du, är verkligen en snäll människa. Det vet jag!
Nu får du försöka ha en underbar jul!
Stora Bamse Kramar
Clara
fasen.. Du är underbar! Dina ord betyder verkligen mycket för mig.
SvaraRaderaMen ändå kan jag inte låta bli att lyssna på den där andra sidan. Jag ser ju och känner varje dag att jag är tjock!
Du skallv eta att det känns så sjukt bra att i alla fall någon förstår mig.
Tack, tack för att du i alla fall bryr dig tillräkligt för att ge mig några stärkande ord.
Det betyder så mycket för mig.
Tack!
Kämpa på fina du.